2014-02-25                                                                             &nbsp Vetenskap

Får man mindre träningsvärk av att stretcha?
Måste man äta direkt efter träningspasset?

Ny forskning
ifrågasätter många av de traditioner som många tar som givna i samband med
träning. Vi lät idrottsforskaren Mikael Mattson reda ut vad forskningen säger
om vad många av oss tror ifråga om träning.

Myten om stretching

Det påstås att man
stretchade redan i det antika Grekland och i Romarriket, framför allt som en
del av soldaternas förberedelser. Men i modern tid kom den stora stretchboomen
tillsammans med gympingtrenden på 80-talet.

Så varför stretchar vi
då? Ja, när SVT frågar runt på ett gym i centrala Stockholm så är svaret att
stretchning sägs hjälpa mot både träningsvärk och skador. Och så tänker nog de
allra flesta av oss — men vad säger forskningen?

Mikael Mattsson,
idrottsfysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, har koll på de
senaste rönen:

— Om man stretchar före
en träning, så kan man till och med bli sämre. Titta på en

höjdhoppstävling till
exempel, du skulle aldrig se någon där stretcha före tävlingen,

eftersom muskeln blir
sämre på att hoppa då. Och det finns ingenting som tyder på att det skulle
hjälpa mot träningsvärk eller skador. Och det andra med stretchningen är väl
att det verkar inte finnas några bevis för att effekten efter stretchning
håller i sig.

Myten om stillsam
träning

Ett envist rykte, som
bygger på gammal forskning, säger att stillsam lågintensiv träning är

bra eftersom den får
igång kroppens förbränning mer än om vi tränar intensivt. Men också det är
tydligen en träningsmyt, enligt forskningen:

  • Det är inte bara vad du
    bränner under själva träningspasset som spelar roll, utan vad du bränner resten
    av dygnet. Kort pass gör av med lite energi under tiden, men man bränner mer
    efteråt. Så det spelar ingen roll om du tränar kort och intensivt eller lite
    långsammare och längre för hur mycket kalorier du gör av med, säger
    idrottsfysiolog Mikael Mattsson.

Myten om att äta
efteråt

Det brukar också sägas
att man ska äta både proteiner och kolhydrater efter träning. Inom en timme.
Detta är effektivast för muskeluppbyggnaden påstås det och träningscenter
säljer med den här motiveringen en mängd livsmedel som just är till för att
intas direkt efter träning.

Men hur viktigt är det
här ätandet? Ger träningen bättre effekt om vi får i oss föda snabbt som attan
efter träningen?

  • Det där är ju en myt.
    Ofta så hart man ju ätit nåt någon timme innan och man klarar sig utmärkt på
    vanliga maten när man kommer hem- Det ger ingen bättre effekt för att man sätter
    i sig protein och kolhydrater direkt efter träning, säger Mikael Mattsson.


man behöver inte kasta i sig proteinkakan efter träningen?

  • Nej faktiskt inte.
    Däremot så är det så att elitidrottare som tränar flera gånger per dag, har
    nytta av att snabbt äta något efter varje träningspass.

Myten om vila och värk

Att alltid vila ut
dagen efter träning är en tumregel som många av oss håller på. Och inte kan det
väl vara bra att träna med träningsvärk?

  • Det går alldeles
    utmärkt att träna flera dagar i rad. Träna med träningsvärk kan vara extra bra,
    säger idrottsfysiolog Mikael Mattsson.

De
falska mätvärdena

Många av oss älskar att
mäta vår träning. Pulsmätare och kalorimätare ger oss kalla fakta om träningens
effekt. Tror vi. Men kan det vara så att mätarna på träningsmaskinerna ger oss
ännu fler osanningar i träningsvärlden. Ljuger träningsmaskinerna kanske rent
av för oss? Om det står att du gjort av med 1200 kalorier, är det i varje fall
inte ungefär rätt?

  • Ja, om man säger det
    kan lika gärna vara 300 som 1200 kalorier. Pulsmätare och kalorier på maskinen
    säger ingenting, om du inte matat in exakt dina egna nivåer på maxpuls, vikt
    med mera. Det kan vara 300 kalorier eller 1200, maskinen har ingen aning, säger
    Mikael Mattsson.

Om man skaffar en
pulsklocka måste man enligt Mikael Mattson bemöda sig med att mäta upp och mata
in sina egna exakta nivåer för maxpuls med mera. Mätare som inte har dessa
värden inmatade kan inte ge någon information som är i närheten av att vara riktig,
menar han.

TILL
NYHETER

Kontakta SVT Nyheter [ //svt.se/nyheter/sa-kontaktar-du-svt-nyheter ]1© Sveriges Television AB

Publicerad: 24 februari
2014 – 08:01 Uppdaterad: 24 februari 2014 – 11:07