Fem myter om träning
UPPDATERAD 17 JUNI 2016 PUBLICERAD 24 FEBRUARI 2014
Får man mindre träningsvärk av att stretcha? Måste man äta direkt efter träningspasset?
Ny forskning ifrågasätter många av de traditioner som många tar som givna i samband med träning. Vi lät idrottsforskaren Mikael Mattson reda ut vad forskningen säger om vad många av oss tror ifråga om träning.
1.Myten om stretching
Det påstås att man stretchade redan i det antika Grekland och i Romarriket, framför allt som en del av soldaternas förberedelser. Men i modern tid kom den stora stretch boomen tillsammans med gymping trenden på 80-talet.
Så varför stretchar vi då? Ja, när SVT frågar runt på ett gym i centrala Stockholm så är svaret att stretchning sägs hjälpa mot både träningsvärk och skador. Och så tänker nog de allra flesta av oss – men vad säger forskningen ?
Mikael Mattsson, idrottsfysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, har koll på de senaste rönen:
Om man stretchar före en träning, så kan man till och med bli sämre. Titta på en höjdhoppstävling till exempel, du skulle aldrig se någon där stretcha före tävlingen, eftersom muskeln blir sämre på att hoppa då. Och det finns ingenting som tyder på att det skulle hjälpa mot träningsvärk eller skador. Och det andra med stretchningen är väl att det verkar inte finnas några bevis för att effekten efter stretchning håller i sig.
2.Myten om stillsam träning
Ett envist rykte, som bygger på gammal forskning, säger att stillsam lågintensiv träning är bra eftersom den får igång kroppens förbränning mer än om vi tränar intensivt.
Men också det är tydligen en träningsmyt, enligt forskningen:– Det är inte bara vad du bränner under själva träningspasset som spelar roll, utan vad du bränner resten av dygnet. Kort pass gör av med lite energi under tiden, men man bränner mer efteråt. Så det spelar ingen roll om du tränar kort och intensivt eller lite långsammare och längre för hur mycket kalorier du gör av med, säger idrottsfysiolog Mikael Mattsson.
3.Myten om att äta efteråt
……………………………………………………………………….
Spikmattan
har lanserats som botare av både smärta och sömnproblem, och en hel rad andra åkommor. Marknadsföringen har varit intensiv. Men det har inte funnits några vetenskapliga studier som kunnat ge belägg för att bruk av spikmatta verkligen hjälper.
Anette Kjellgren, docent i psykologi vid Karlstads universitet, har lett studien där smärtpatienter fått prova spikmattan. De fick använda mattan varje dag under tre veckor.
– Vi har mätt en rad psykologiska variabler och smärtindikatorer hos personerna i studien, både före, under och efter studien. Resultatet är tydligt. Behandling med vila på spikmatta ger ingen mätbar effekt på vare sig sömn, stress, ångest eller långvarig kronisk smärta, säger hon.
Däremot upptäckte forskarna att patienterna fick en mätbar minskning av den värsta smärtan.
– Det vi ser i studien är att smärttoppar kapas. Den skillnaden är tillräckligt tydlig för att det ska vara signifikant som vi forskare säger, det vill säga tillräckligt stor för att kunna mätas och vara statistiskt säkerställd.
– Spikmattan verkar alltså inte hjälpa mot deras ständiga, molande smärta, men kan ge viss lindring när det gäller kraftiga smärtpåslag.
Studien är relativt liten: 35 personer i åldrarna 21-81 år deltog. De är alla dokumenterade patienter med långvarig muskelspänningssmärta. Villkoret för att få vara med i studien var att man inte provat spikmatta tidigare.
– Det gjorde det mycket svårt att få tag på deltagare till studien. Nästan alla smärtpatienter hade redan provat och då kunde de inte vara med.
I studien har två olika sorters spikmattor använts. Det har inte varit någon skillnad i resultat mellan de två fabrikaten.
– Att komma åt långvarig kronisk smärta är svårt. Men jag kan ändå se att det kanske kan gå att kombinera spikmatta med annan behandling, typ floating eller kognitiv beteende terapi, KBT. Det skulle jag gärna vilja gå vidare och titta på i en ny, större vetenskaplig studie.
Anette Kjellgren ser också gärna att fler studier görs där man även kontrollerar patienternas halter av oxytocin, stresshormon och endorfiner.
Smärtläkaren Lena Werngren vid Landstinget i Värmland har varit kopplad till arbetet med studien.
Studien heter ”Treatment with spike mat for suffers of muscle tension pains” och finns publicerat..
Christina Celsing