Ryggkliniken Gert Wahlgren

Fem myter om träning

UPPDATERAD 17 JUNI 2016 PUBLICERAD 24 FEBRUARI 2014.Artikeln är några år, men är ändå aktuell.

Får man mindre träningsvärk av att stretcha? Måste man äta direkt efter träningspasset? 

Ny forskning ifrågasätter många av de traditioner som många tar som givna i samband med träning. Vi lät idrottsforskaren Mikael Mattson reda ut vad forskningen säger om vad många av oss tror ifråga om träning.

1.Myten om stretching

Det påstås att man stretchade redan i det antika Grekland och i Romarriket, framför allt som en del av soldaternas förberedelser. Men i modern tid kom den stora stretch boomen tillsammans med gymping trenden på 80-talet.

Så varför stretchar vi då? Ja, när SVT frågar runt på ett gym i centrala Stockholm så är svaret att stretchning sägs hjälpa mot både träningsvärk och skador. Och så tänker nog de allra flesta av oss – men vad säger forskningen ?

Mikael Mattsson, idrottsfysiolog vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, har koll på de senaste rönen:

Om man stretchar före en träning, så kan man till och med bli sämre. Titta på en höjdhoppstävling till exempel, du skulle aldrig se någon där stretcha före tävlingen, eftersom muskeln blir sämre på att hoppa då. Och det finns ingenting som tyder på att det skulle hjälpa mot träningsvärk eller skador. Och det andra med stretchningen är väl att det verkar inte finnas några bevis för att effekten efter stretchning håller i sig.

2.Myten om stillsam träning

Ett envist rykte, som bygger på gammal forskning, säger att stillsam lågintensiv träning är bra eftersom den får igång kroppens förbränning mer än om vi tränar intensivt.

Men också det är tydligen en träningsmyt, enligt forskningen:– Det är inte bara vad du bränner under själva träningspasset som spelar roll, utan vad du bränner resten av dygnet. Kort pass gör av med lite energi under tiden, men man bränner mer efteråt. Så det spelar ingen roll om du tränar kort och intensivt eller lite långsammare och längre för hur mycket kalorier du gör av med, säger idrottsfysiolog Mikael Mattsson.

3.Myten om att äta efteråt

  • Det brukar också sägas att man ska äta både proteiner och kolhydrater efter träning. Inom en timme. Detta är effektivast för muskeluppbyggnaden påstås det och träningscenter säljer med den här motiveringen en mängd livsmedel som just är till för att intas direkt efter träning.
  • Men hur viktigt är det här ätandet? Ger träningen bättre effekt om vi får i oss föda snabbt som attan efter träningen?
  • – Det där är ju en myt. Ofta så har man ju ätit nåt någon timme innan och man klarar sig utmärkt på vanliga maten när man kommer hem- Det ger ingen bättre effekt för att man sätter i sig protein och kolhydrater direkt efter träning, säger Mikael Mattsson.
  • Så man behöver inte kasta i sig proteinkakan efter träningen?
  • – Nej faktiskt inte. Däremot så är det så att elitidrottare som tränar flera gånger per dag, har nytta av att snabbt äta något efter varje träningspass.
  • 4.Myten om vila och värk
  • Att alltid vila ut dagen efter träning är en tumregel som många av oss håller på. Och inte kan det väl vara bra att träna med träningsvärk?
  • – Det går alldeles utmärkt att träna flera dagar i rad. Träna med träningsvärk kan vara extra bra, säger idrottsfysiolog Mikael Mattsson.
  • 5.De falska mätvärdena
  • Många av oss älskar att mäta vår träning. Pulsmätare och kalorimätare ger oss kalla fakta om träningens effekt. Tror vi. Men kan det vara så att mätarna på träningsmaskinerna ger oss ännu fler osanningar i träningsvärlden. Ljuger träningsmaskinerna kanske rent av för oss? Om det står att du gjort av med 1200 kalorier, är det i varje fall inte ungefär rätt?
  • – Ja, om man säger det kan lika gärna vara 300 som 1200 kalorier. Pulsmätare och kalorier på maskinen säger ingenting, om du inte matat in exakt dina egna nivåer på maxpuls, vikt med mera. Det kan vara 300 kalorier eller 1200, maskinen har ingen aning, säger Mikael Mattsson.
  • Om man skaffar en pulsklocka måste man enligt Mikael Mattson bemöda sig med att mäta upp och mata in sina egna exakta nivåer för maxpuls med mera. Mätare som inte har dessa värden inmatade kan inte ge någon information som är i närheten av att vara riktig, menar han.

 

……………………………………………………………………….

  Spikmattan

har lanserats som botare av både smärta och sömnproblem, och en hel rad andra åkommor. Marknadsföringen har varit intensiv. Men det har inte funnits några vetenskapliga studier som kunnat ge belägg för att bruk av spikmatta verkligen hjälper.

Anette Kjellgren, docent i psykologi vid Karlstads universitet, har lett studien där smärtpatienter fått prova spikmattan. De fick använda mattan varje dag under tre veckor.

– Vi har mätt en rad psykologiska variabler och smärtindikatorer hos personerna i studien, både före, under och efter studien. Resultatet är tydligt. Behandling med vila på spikmatta ger ingen mätbar effekt på vare sig sömn, stress, ångest eller långvarig kronisk smärta, säger hon.

Däremot upptäckte forskarna att patienterna fick en mätbar minskning av den värsta smärtan.
– Det vi ser i studien är att smärttoppar kapas. Den skillnaden är tillräckligt tydlig för att det ska vara signifikant som vi forskare säger, det vill säga tillräckligt stor för att kunna mätas och vara statistiskt säkerställd.

– Spikmattan verkar alltså inte hjälpa mot deras ständiga, molande smärta, men kan ge viss lindring när det gäller kraftiga smärtpåslag.

Studien är relativt liten: 35 personer i åldrarna 21-81 år deltog. De är alla dokumenterade patienter med långvarig muskelspänningssmärta. Villkoret för att få vara med i studien var att man inte provat spikmatta tidigare.
– Det gjorde det mycket svårt att få tag på deltagare till studien. Nästan alla smärtpatienter hade redan provat och då kunde de inte vara med.

I studien har två olika sorters spikmattor använts. Det har inte varit någon skillnad i resultat mellan de två fabrikaten.

– Att komma åt långvarig kronisk smärta är svårt. Men jag kan ändå se att det kanske kan gå att kombinera spikmatta med annan behandling, typ floating eller kognitiv beteende terapi, KBT. Det skulle jag gärna vilja gå vidare och titta på i en ny, större vetenskaplig studie.

Anette Kjellgren ser också gärna att fler studier görs där man även kontrollerar patienternas halter av oxytocin, stresshormon och endorfiner.

Smärtläkaren Lena Werngren vid Landstinget i Värmland har varit kopplad till arbetet med studien.

Studien heter ”Treatment with spike mat for suffers of muscle tension pains” och  finns publicerat..

Christina Celsing

…………………………………………………………………………………

 .